Skrivet på pärmens insida

En bok är ett medium för kommunikation. - Wikipedia

Jag älskar böcker. När jag skriver det så menar jag verkligen fenomenet böcker och inte bara den tryckta texten (som jag visserligen också är hemskt förtjust i). Jag älskar doften av gamla böcker, jag älskar knarrandet av stela pärmar och tyngden de skänker i handen... Men mest av allt så älskar jag begagnade böcker som bär på handskrivna meddelanden.

Min egen signatur i boken "När Lejonet Vaknar" av Sigbritt Eklund.

När jag upptäckte att människor faktiskt skrev (!!!) i böcker så blev jag helt förstörd. Det var ju förbjudet! Det fick man ju absolut inte göra! När jag även upptäckte detta i en biblioteksbok så vändes min värld upp och ner; jag var nämligen tvärsäker på att det fanns en lag mot det! Sedan började jag reflektera över vad det innebar och jag blev kär i tanken. Någon annan hade läst samma bok som mig! Någon hade hållit den, och kanske av kärlek, uttråkning eller hat valt att skriva i den. Pärmskriverierna blev en slags öppen gästbok för alla som läste... och vid den insikten rev jag ur min bokhylla och började skriva mitt namn i alla böcker jag ägde vid tidpunkten.

Nu ska jag dela med mig några av mina personliga favoriter från min bokhylla med begagnade böcker.

I "Nalle Puh" av A.A. Milne: "Lillemor. God Jul 1946. Önskar Din Bror Bengt!"

Jag har en bild inom mig av en liten flicka med vilda lockar och glansiga ögon som reflekterar ljuset från julgranen. Hon kastar sig i famnen på hennes storebror som är en gänglig tonåring i en roströd stickad väst.

"Alice's Adventures in Wonderland & Through the Looking-Glass" av Lewis Carroll:
"Have a nice trip back! Love from Karin, David & Anna. 30 Sept. 1964"

Det här är min favorit! Den här boken har fått resa till en annan världsdel, men så hittade jag den i alla fall på en loppis i Bergslagen. Och kära Karin, David och Anna, vilken smak ni har! Perfekt resebok! Jag känner smaken av lite salt i munnen och en skräckblandad förtjusning i maggropen när planet lyfter. Händerna håller hårt om boken, medan blicken vandrar över molnen utanför fönstret. Hen läste nog kanske inte boken på flygplanet, utan däremellan, vid väntetiderna. Så känns det för mig.

"Glädjen är rörlig" av Boijan J:son Liljesson:
"och rörlighet är glädje! Allting, även vår minsta handling borde vara (?) dikterad av glädje.
16/10 1949 Britta"

Britta skänkte den här boken till sin vän. De var fyllda till bredden av frihet och glädje och spänning inför året 1950. Andra världskriget var över och radion fylldes med skränig rock och rolig pop istället för spända nyheter. De ville bara dansa, även när de stod stilla bakom kassan i livsmedelsbutiken och tog betalt för varor.

"Mörk Sång - Fyrtiofem Amerikanska Negerdikter" av Jonsson/Lundquist (från 1964):
"Maj på 61-årsdagen av Maj-Brita o Arne"

Jag blir alldeles full i skratt av den här lilla, men ack så enkla hälsningen. Detta är en väldigt arg och ångestfylld bok som samlat dikter från slavarbetarna i Amerika. Inget säger grattis på din 61:a födelsedag som maktmissbruk och förtryckning av ett helt folk!
Jag ser två historier här. Den ena är att Maj är en fantastisk frihetskämpe, hon har vandrat i leden med hemmagjorda banderoller och skyltar och ropat högt. Hon har suttit ensam i mörka partilokaler och skrivit arga debattartiklar, motioner och insändare. Hon har jobbat med nykomna, vilsna människor och omfamnade alla med kärlek. Den andra historien är att Maj-Brita och Arne inte tyckte att Maj skulle vara så jävla glad i hågen.